Bildredigeringsskolan 10B (Överkurs - DPI vs. PPI)

av Daniel Nordling
Som lite överkurs till lektion 10 ger jag mig här på ett försök att förklara skillnaden mellan DPI och PPI som jag har kommit att förstå den.

Jag börjar med att gå tillbaka i tiden till slutet av 1980-talet, då jag först drabbades av DPI och PPI. På den tiden var världen fortfarande i huvudsak svart/vit, bildskärmen kunde inte ens återge gråtoner och man skrev ut på laserskrivare som hade en upplösning på 300 DPI. Det var dock inget större problem, så länge bilderna var streckteckningar (färgdjupet var 1-bit). När man skrev ut bilden motsvarade varje punkt i bilden en punkt på pappret.

Så en dag fick jag min första skanner som kunde läsa halvtoner (gråtoner), med denna kunde jag plötsligt läsa in fotografier (i 200 DPI!). Problem uppstod genast vid utskrift, laserskrivaren kan ju inte återge halvtoner. Lösningen var att varje inskannad bildpunkt (pixel) fick representeras av flera skrivarpunkter (dot). Genom att kombinera exempelvis fyra skrivarpunkter kunde vi med lite vilja säga att vi hade skapat rastertoner som motsvarade 100%, 75%, 50%, 25% och 0% svärtning.

Men det betydde samtidigt att vi för fotografier minskade den praktiskt användbara upplösningen hos skrivaren. Då en pixel kunde vara en halvton (senare även en färg) användes PPI för att beskriva bildens upplösning, oberoende av hur skrivaren bar sig åt för att skapa halvtoner. En dot var den faktiska bildpunkten på pappret och DPI sa oss då hur tätt dessa kunde placeras. Genom att jämföra värdena på PPI och DPI kunde vi avgöra hur många rastertoner som skrivaren kunde återge.

Baserat på denna definition kan vi säga att PPI anger utrustningens upplösning i halvtoner (färger), medan DPI anger utrustningens upplösning i faktiska maskinpunkter. För en bildskärm är upplösningen i PPI och DPI den samma, för en skrivare är upplösningen i PPI normalt lägre än upplösningen i DPI.

Här har vi förklaringen till skrivartillverkarnas uppblåsta DPI värden (upp till 4800 DPI), det går åt många bläckpunkter (dots) för att skapa fotorealistiska utskrifter. Den praktiskt användbara upplösningen i PPI är betydligt lägre (gissningsvis inte högre än 600 PPI för exemplet ovan).

För att komplicera det hela kan bläckstråleskrivare idag skriva ut med flera bläckdroppar i samma punkt (dot), eller med olika stora bläckdroppar. Detta i kombination med att utrustningstillverkarna fortsätter att använda DPI på sitt eget sätt, gör att jag tror vi får leva med att DPI och PPI används mer eller mindre som synonymer.


daniel@nordling.nu