Bildredigeringsskolan 5 (Nu skärper vi oss!).

av Daniel Nordling
Betrakta följande bild.

Bilden föreställer ett tåg med K M Nelsson i spetsen under Ångans dag på ÖSlJ den 9 juni 2001.

En perfekt inläst bild med ganska god teknisk kvalitet, men ändå känns den inte riktigt bra. Det är något som saknas för att bilden skall lyfta ordentligt.

Om vi istället tittar på den här versionen av samma bild upplever vi den genast som mycket skarpare och klarare. Det välputsade loket riktigt glänser.

Den här bilden stämmer också bättre överens med hur vi skulle uppleva bilden om den hade projicerats på en duk.

Vad är det som får oss att uppleva den andra bilden som skarpare?

Den första bilden är en trogen återgivelse av vad bildläsaren kunde läsa fram ur mitt dia. Den andra är behandlad med ett filter som heter Oskarp mask/Unsharp Mask i Photoshop.

Att använda sig av en oskarp mask är en gammal teknik för att förbättra skärpeåtergivningen vid fotografisk kopiering, använd i sin digitala form lämpar den sig utmärkt till att korrigera den suddighet som tyvärr uppstår vid inläsning och redigering av bilder.

Rent tekniskt fungerar oskarp mask genom att förstärka kontrasten kring konturer i bilden, resultatet är att detaljer framträder tydligare. Oskarp mask är ett bättre val för fotografier än andra skärpeverktyg (som påverkar kontrasten över hela bilden), vilka i allmänhet inte ger lika bra resultat.

Bilden till höger är skärpt med en oskarp mask, skillnaden är ganska uppenbar.

I inställningarna för Oskarp mask/Unsharp Mask finns tre värden vi kan justera.

Bilden på K M Nelsson ovan är behandlad med dessa värden, som jag använder för minst 90% av mina bilder avsedda för visning på skärm.

Mängd/Amount: Här bestämmer vi hur mycket skärpning vi vill ha, ett värde mellan 50 - 150 % brukar rekommenderas. Själv avviker jag sällan från 100 %.

Radie/Radius: Bestämmer hur stort område kring konturerna som skall påverkas. Värdet måste anpassas efter bildens storlek, för visning på skärm använder jag radie 0,5-1,0.

Tröskelvärde/Threshold: Anger hur mycket det måste skilja mellan en pixel och dess omgivning för att den skall behandlas. Jag använder i princip alltid 2 här, men för repiga/dammiga bilder kan det vara bra att höja värdet något (2 - 20). Värde 0 innebär att alla pixlar skärps och bör därför undvikas.

OBS! Eftersom oskarp mask är ett destruktivt filter, skall det användas först när vi är färdiga med redigeringen av bilden. Det är också olämpligt att utgå från en redan skärpt bild vid redigering, spara därför alltid en kopia av bilden innan oskarp mask används.

Nu finns det några saker vi måste tänka på när vi använder oss av oskarp mask.

Oskarp mask ser inte skillnad på damm/repor/hårstrån och konturer i bilden, även dessa defekter skärps med oönskad tydlighet. Håll bilderna rena! Jag blåser alltid av dammiga bilder med luft på burk innan jag läser in dem, man kan även använda en mjuk pensel och försiktigt borsta bort dammet. Enstaka dammkorn/repor/hårstrån går att ta bort med Klonstämpeln/Clone tool, som jag kommer att ta upp i en framtida lektion.

När vi sparar bilden i JPEG format förlorar vi en del av den skärpa vi vann med oskarp mask. Det beror på att komprimeringsalgoritmen som används i princip arbetar omvänt mot oskarp mask, skillnader i bilden jämnas ut. Det är därför viktigt att vi granskar den sparade bilden och kontrollerar att inte för mycket skärpa har förlorats. Bilder som är skärpta blir i allmänhet också lite större, eftersom de inte tål lika mycket komprimering.

Se även upp med bilder från digitalkameror. I många fall skärps bilderna rätt kraftigt i kameran. Tänker man redigera bilden i efterhand (vilket jag alltid rekommenderar) bör man försöka att stänga av eller minska skärpningen i kameran.

Om vi ändå inte får skarpa bilder?

Se till att bilden är rätt justerad och har fullt kontrastomfång från bildläsaren, se mina tidigare inlägg i Postvagnen. (Dessa kommer att arbetas om och läggas in i Bildredigeringsskolan i framtiden, det här blev bara ett mycket större projekt än jag hade tänkt mig från början.)

Används glasade dia, prova att läsa in dem utan glas. Autofokusen i vissa bildläsare (däribland min egen) klarar inte av glasade dia.

Läs in bilden med bildläsarens högsta optiska upplösning, skala sedan ned bilden i redigeringsprogrammet. Detta ger i allmänhet ett bättre resultat än att läsa in bilden i önskad storlek från början. Jämför följande bilder.

Den vänstra bilden är ett utsnitt inläst med 2400 dpi och nedskalad visningsstorlek i Photoshop, den högra är inläst med 600 dpi. Resultatet är två identiska(?) bilder, där jag har tagit ett utsnitt och förstorat det fyra gånger. Vi kan tydligt se skillnaden i återgivningen av ratten som sitter på sotskåpsluckan, och om man tittar noga kan man även se skillnader på återgivningen av skorstenen. Det finns helt klart fler detaljer kvar i bilden som är inläst med 2400 dpi än i den inläst med 600 dpi fast bilderna är lika stora! Dessa detaljer kan vi få att framträda ännu tydligare med oskarp mask.


daniel@nordling.nu